Från blåtår till påtår

Har idag spelat fotboll med grabbarna
det var roligt men resulterade i blå tår.
Anledningen till detta är givetvis
faktumet att jag inte har den blankaste aningen
om hur man bör spela fotboll.
Tåpajjarna är ju utan tvekan de skotten som
resulterar i flest mål,
så det är bara att bita ihop och tugga taggtråd
-som de säger.
Sitter nu i soffan och dricker te
och jag anser att mina blåtår berättigar en påtår

Om bloggar

Detta är alltså en blogg

Jag har aldrig läst några bloggar och jag har aldrig haft någon egen. Jag har i och för sig läst en tjej som gick i min klass på gymnasiets blogg, den hette något puttinuttigt, aja roligt för henne, har aldrig lärt mig hennes namn. Den puttinutttjejen gömde sig för övrigt för mig på tuben...

Jag har faktiskt aldrig förstått charmen med nätet, försökte mig på Facebook ett tag, men det var inget för mig så jag lade ner sidan. För det första var det bara en massa folk från typ dagis som skrev till mig och med dessa hade jag inget intresse av att ha kontakt. Sedan var det mina kompisar som blev arga för att jag inte svarade på inläggen och på att jag inte lade upp bilder och sådant. Dessutom fick jag krupp på alla inbjudningar till olika grupper och liknande. Jag menat Chuck Norris är en charmig grabb men måste jag ha honom på min sida för det?? Hur som helst jag lade slutligen in några bilder men då blev kompisarna arga för att de inte var modellsnygga på dem så en natt (efter några glas stärkande vin) så lade jag ner sidan. Jag kände mig fri!

Sen finns ju även MySpace vilket är bra att det finns en samligssida för alla som sysslar med musik - men vad gör alla andra icke musiksysslande människor där?

Detta är alltså en blogg